1 november
Allt känns som en dimma just nu, jag har svårt att tro att det är verkligheten att det är som det är och att det inte finns någon utväg. allt är så otroligt konstigt och snurrigt så jag vet inte hur jag ska göra. det värsta som kan hända nu är att du lämnar mig,blir rädd och jag måste gå igenom allt själv det är det jag är rädd för. Ensamheten... Att inte ha dig vid min sida att inte kunna prata med någon som förstår. Jag vill bara veta hur mitt liv kommer att se ut i framtiden hur allt kommer gå och om det är vi två? Det enda jag vill är att allt ska vara som förut, det fanns inga tvivel, ingen oro som smög och det fanns ingen rädsla. Om det nu hade gått om det hade varit ett alternativ hade allt varit så mycket smidigare.Men nu står vi här skräckslagna och det känns som om det inte finns någon framtid, inget mitt eller ditt liv. Men innerst inne känns det som att vi kan klara det om det är vi och vi bara vågar tro att vi kan fixa det. Jag älskar dig hjärtat!
