Mia Lindmark

Har precis kommit hem från dagis, idag har jag suttit i personalrummet i princip hela tiden vi har varit där. Alvin han har fullt upp hela tiden han stortrivs. Det känns skönt, fast han grinar när jag går men han slutar nästan direkt så det är ju bra. I personalrummet när fröknarna hade rast så diskuterades prioriteringar i olika familjer och felaktiga prioriteringar. Det ena "laget" menade på att småbarnsföräldrar prioriterar fel när dom köper märkeskläder, den häfftigaste vagnen, den fränaste pottan osv. Dom tyckte att det var onödiga pengar som skulle läggas på föräldrarna istället. Det andra "laget" Tyckte visst att man kunna unna barnet alla dess häftiga prylar men att man skulle ha råd till annat också. Helt plötsligt så frågar dom mig vad jag tycker, jag visste inte riktigt vilket parti jag skulle ta, det var verkligen en laddad diskussion. Sen kom frågorna en efter en. Vad Alvin hade för kläder ? Vad han hade för vagn? Ja allt. Det slutade iaf med att jag hamnade mitt emellan eftersom jag försvarade mig lite fint och sa att jag har knappt köpt något av dom coola prylarna själv. Då bestämde dom sig för att gå, jag mer lättad åt det än andra. Det här är nog det närmaste parti valet jag kommer! Men nu när jag kom hem började jag fundera på om jag ska sälja iväg hans två reima overaller. För när nästa barn kommer så kommer man ändå inte vela ha något gammalt. Fast dom är ju knappt använda eller den gröna höst/vår overallen är max använd 20gånger. Så jag står och tvekar. Nu ska jag hoppa i bilen och ratta upp till banken måste sätta in lite pengar på mitt kort!