22 november

Jag börjar ta mig tillbaka till där jag en gång var, där allt kändes bra och livet var underbart. Hamnat i en svacka där allt går emot mig men nu, nu snart är jag där igen. Allt börjar släppa och jag börjar bli mer glad. Det är så här jag är, en glad och påhittig typ. Inte en sur jävla gnäll hagga, blää för sånt svammel. Jag har massa fina dagar att se fram emot och  jag börjar genast längta! Jag vill inte bli gammal och jag vill inte att tiden ska rinna iväg, jag vill inte att alvin ska bli större och jag vill inte att julen ska komma men för att denna period i mitt liv ska vara över måste allt annat också ske. Jag vet att en dag kommer jag stå med huvudet högt och vara stolt över mig själv!

Det är så bra med alla dessa peppande inlägg, samtidigt som jag skriver så känns det genast mycket lättare och det viktigaste är ju ändå Alvin och jag har ju han, så jag kan inget annat än att vara nöjd. Han får mig att känna mig så där löjligt bra! Jag bara älskar den grabben.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0