5 september
just nu sitter jag i ett litet rum på några ynka kvadratmetrar, har gossen sovandes just bakom ryggen, hör brorsorna prata i rummet bredvid men endast mummel hörs. Jag sover i de rummet jag fick när vi flyttade till huset, mycket har förändrats. Då var det grönt, nu är det svart/vitt med en döskalle på väggen. Då kändes de stort nu känns de litet, då var det mitt rum nu är det axels rum. Men samma känsla hänger kvar i rummet konstigt nog efter alla dessa år. Ensamheten som smyger sig till sängen där man ligger, då gick jag till mamma och antes säng, nu står jag över de. Imorgon haar jag mycket som ska göras känns skönt, känns som att det behövs lite action i min vardag. Fast vet inte om jag kan kalla massa smatalsringande för action, men ändå! Nu ska jag försöka ta tag i mitt sovade.
