Mia Lindmark

Idag vaknade jag vid fem tiden av lite konstiga ljud, det var bara alvin som hade klättrat ur sägen och hämtat pallen och fått tag i oboyburken och han hade fruktasvärt kul med de där. Det värsta var att han hällde ju inte ut allt på en gång utan små duttar överallt. Jäkla morgon kaos! Men han vet inte att man inte få göra så där säger han själv när jag frågar. Så nu har jag lärt honom något förhoppningsvis, äh lite små bus måste man ju få göra och jag skrattade ganska så mycket jag med när jag såg honom släpa med fötterna i de där pulvret så det vart spår. Det var sviiiin kul. Jag är trött och har mestadels gått på kaffe idag, hur det går ihop vettefan. nu ska jag göra macka boy och sen hopp i sängen eller jag menar ju mjölk. Det var det jag skulle på ica och göra. oboy ja.

Väntar på att gossen ska vakna så att vi kan göra något kul. Har städat och sånt trist hela dagen så att nått kyl måste vi hitta på nu :)

Idag är jag ledig hela långa dagen så vi har mycket inplanerat. Jag har klippt alvins hår. Det gick inte alls, snett och jävligt. Men tur att jag ahr en mamma som kan klippa. Han vägrade sitta still och var rädd att jag skulle klippa hans öron de slutade med att ena sida är kortare än den andra. Nånå jag försökte iaf. Vi har tvättat och nu ska gossen vila sen sticker vi ut och hittar på något, vad vet jag inte ännu men kanske pulkabacke eller nått skoj. Kanske skidor få se vad lilleman säger. Sen veckans höjdpunkt enligt alvin, LÖRDAGSGODIS OCH BOLLI! Vilken mys dag, de här är livskvalitet på riktigt.

Vuxna människor med ett beteende som ligger på den nivån har det inte lätt. Att jag inte själv heller är såå jäkla mogen men jag går då inte runt och hittar på saker om folk eller försöker förstöra för andra. Alla gör vi misstag i livet och så är det, de kommer vi ladrig komma ifrån vart vi än flyr. Att personer som är ostabila som gör allt för en tesked uppmärksamhet ens orkar yttra sig om någon annans liv är för mig patetiskt. Känns nästan som att det är dags att byta medicin i det här läget. Jag har själv varit med om "mycket" saker som har för mig varit jobbiga att ta sig igenom och jag tror att det är de som gör att jag känner mig starkare än just sådana människor, alltså starkare i huvudet. Inget jag egentligen vill lägga energi på. Och med jobbiga saker menar jag inte att hunden dött eller att vännerna svikit en. Jag har haft en far i fängelse och fick jämt skämmas som mindre, nu gör det mig inte ett dugg förutom att jag hade velat ha honom på riktigt under min uppväxt. Inte under brevväxlig, inte på foton från fängelset som mamma gömde för att skydda oss. Inte på på permisson två gånger om året och inte under bevakt telfonsamtal 3 minuter delat på tre barn. inte födelsedagar/julaftnar med uppklippta kuvär som sedan var ihop tejpade. Inte att ligga och grubbla och fundera och känna skuld för sin egena far. Fast det gör jag än idag, grubblar och funderar lite skuldkänsla också men det är ytterst lite. Tror att det är bäst för barn med någon förälder i fängelse att få komma på besök, få se hur det ser ut och få en egen uppfattning av stället. Det gjorde aldrig vi, vi ville men vågade inte säga något för att mamma tyckte att vi inte skulle åka. Hon ville nog bara skydda oss från allt. Fängelsetiden är inget vi någonsin pratar om och det är som bortblåst, tycker det är skönt. det är som förbi och över på något märkligt sätt. ett avslutat kapitel. Det tog ungefär 11 år att få känna så och jag är glad att vi alla tog oss ur det med så mycket mer vetskap om sig själv. Nu lät det där fel, det är ju inte det enda som kretsat i mitt liv men då och då. fan hela inlägget spårade ur lite väl men läs och ta det inte på fel sätt nu ta det på mitt sätt!

Har just kommit hem från jobbet, är helt slut i huvudet. Har varit stressigt nå fruktansvärt idag. Har fått Alvin i säng och nu ska jag bara få i mig något att käka och sen ska jag göra lillen sällskap. Ändrar lösenord här någon dag när jag får ork och tid för nu ska jag ta tag i det här bloggandet på rikt.