Mia Lindmark

Ibland funderar jag på varför funderingar finns. Hjälper dom någonsin någon? Eller är dom bara till besvär. Folk funderar alldeles för mycket. Oftast vet man ju från början och behöver inte alls fundera, men lik förbannat ska man fundera. Jag tror att funderingar bara leder till kaos, kaos i huvudet kaos i verkligheten. Kaos är fan bara förnamnet. De är som när vi säger att vi ska vila för att vi är trötta. Egentligen om vi tänker efter så har vi någonsin blivit piggare utav att vila, nu menaar jag inte sova utan vila. Nej jag tror inte de om jag ska vara ärlig. Vi blir seg och ännu tröttare som leder oss i någon jäkla ond cirkel. De jag ville ha sagt är att funderingar är skit för många. Borde inte få finnas för tänk att en fundering kan ställa till de så förbannat mycket för en person.frisk som sjuk. Smart som dum. Jäkla fundering!

Jag känner att jag är mer på jobbet än hemma, stressar över det och sånt där. Men får ju bra lön iaf då. Electropop... dags att vi.. Electropop. ska hoppa i duschen sen bege mig to the work. Jag är på hugget idag.

Jag är matt, Jag har ont och jag jobbar imorgon.

har telefonerat större delen av kvällen. mysigt med samtal tycker jag. speciellt om de är från någon man tycker om. Man hinner som med så mycket fast man har luren fastklistrad i örat. Roligare att göra trista saker helt enkelt.

ha kul.. Igår mitt inlägg om rädsla. Idag på mötet snackade vi mycket om olika sorters rädsla. Hur man bemöter rädsla och hur man lär sig behärska det på bästa sätt. Bra kurs eller handleding eller vad man ska kalla de. Satte mycket bra tankar i snurr. Förövrigt så är stoppet i dassen borta. Kennet var tvungen att komma till undsättning, tur det! För det var stopp! Lite plastgrejjer och ja en hel dassrulle typ. skönt med dass iaf, slipper hålla sig till jobbet. ja just fick förlängt fick jag veta idag. Så ja det känns Skönt!

Jag är så stolt. Min gosse är expert på att göra mig stolt, så där löjligt stolt ni vet. Han är så duktig att gå på pottan, han är så duktig att tvätta munnen och händerna, han är så duktig på allt. Han är till och med duktig på att sätta stopp i toan, det är väl säkert bra de med.. till något. Två gånger i dag, en med massa dasspapper, men vad gör det? vi har ju faktiskt kul. Andra gången var mindre kul,eller är. Något som sitter så in i helvettes hårt där i rören så ja jag vet inte vad jag ska göra. Det är stopp. TVÄRSTOPP! vattnet är nästintill på golvet och jag har provat allt utan några framsteg. Han är busig min son. När jag frågar vad som är där nere svarar han att han inte vet. När jag frågar vem som vet det svarar han nisse. Om jag frågar om han ljuger så kollar han på mig och säger jag inte ljuger. Nisse ska nog få komma och fixa skiten han ställt till med!

att vara rädd är nog fan bland det värsta som finns. Att vara rädd om någon kan också var påfrestande att gå runt och oroa sig, hut personen har de om dom har det. Men rädslan är som mjuk när man är rädd om någon oron tar som över. När rädslan blir extrem och hjärnan stannar upp, man hinner se alla minnen spelas upp som film, man stannar upp i rörelse och blir som fastfrusen. Då är det fan inte kul. Hjärtat slår på i hundranittio och svetten börjar frodas i pannan. slutar det väl så kommer chocken, chocken som sätter kroppen på någonslags återhämtning, man skakar och huttrar och är förmodligen glad över att det gick vägen trots allt. Fyy och fan! Rädsla är vidrigt vare sig de är rädsla för små spindlar eller rädsla för livet.

och min ukki har ingenting med inlägget nedanför att göra. Skrev på telefonen och det blir lätt så med t9 och jag och stress.

Jag har väldigt svårt för människor som tror sig vara så mycket bättre än andra, människor som har svårt att se sin verkliga bild av sig själv. De är som att dom har någon tavla av någon form av högre makt inristad som de står deras namn på. Är de frågan av makt eller osäkerhet? Eller kanske rent av en blandning. Ja jag vet inte vad de beror på men garanterat något sådant. Människor som är först att visa sin plats i sociala sammanhang är kanske en släkting eller ja kan nog handla om samma person de med. Men faktum är att de är fruktansvärt jobbigt att prestera sitt bästa med en sådan person, som ser mer brister på ett torkat bord än bristerna utanför detta fönster där bordet står, där allt är grått och kallt, burkletarna gräver i soporna och vissa har knappt mat till dagen efter. Né om jag någonsin blir sådan hoppas jag att någon tar tag i mig, skakar och tvingar mig att svälja lite av mig själv för någon annans skull. Fan att inte alla är lika klyftigå som mig.

Jag ville bara dela med mig av min stolthet till er. Jag är en stolt mamma. Alvin har slutat med tutte, länge sen nu men iaf. Och det största han är inte längre ett blöjbarn, inte om dagarna. Jag är så stolt över honom och han är så duktigt. Nattblöja kör vi på nu. Åh han är själv så stolt, spelar ingen roll om det händer olyckor ibland men hela dagen idag har han tagit sig till pottan. mammas stora kille.

Jag är ledig i helgen och det har jag med all rätt att vara, tycker jag själv eller kommunen. VAd vet jag. Vi ska på marknaden imorgon och sen har vi väl inte något annat inplanerat. Kan vara skönt det med ibland. Har lillebrorsan här, han sluddrar eller pratar fort och mycket, kan vara både och. Jag själv sitter och syr eller skulle sy men jag får inte maskinen från 70 att fungerar, varken tråden som den ska eller ja jag ska vara ärlig jag har nog tagit vatten över huvudet igen.

Att utföra en handling på bästa sätt är kanske att göra den efter punkt och pricka. På sitt eget sätt eller någon annans sätt. Att göra den efter smak och tycke eller att göra den stel och trist. Antigen gör du den med passion och gjädje eller så gör du den under tvång och resultatet blir där efter. Det spelar nog egentligen ingen roll hur du gör bara att du gör. På ditt eget eller någon annans vis, de spelar igen roll.

Min största tabbe här i livet är inte att jag förfrös mig om båda kinderna när jag var mindre och numer har två vita fläckar i ansiktet. Det är absolut inte att jag skulle låtsas vara den jag inte är och det är absolut inte att jag satte min första tatuering på en helt galen plats. Den sitter på revbenets framsida, under bröstet. När jag tar av mig behån syns den inte. Bröstet fungerar likt en rullgarin. Små fiffigt eller helt enkelt stenkorkat. bedöm själv!

Trist och läsa om mina dagar jämt. Fast dom är inte så pjokiga som de kanske låter. Jag gillar mitt jobb, mina vänner och min familj. Och de är väl de jag antänder min tid till.

har just kommit hem från jobbet, har bara hunnit äta lite paj. Blir lätt så när gossen inte är hemma, att man inte äter, eller att man äter men inte mat. Ska ta tag i det där sovrummet, tömma alla saker. Imorgon står nya tapeter på tapeten. Jag som hade en tanke på att det kanske redan var gjort, att jag skulle få lägga mig isängen direkt. Hallå vem skulle ha gjort det? Ibland är det bra att ge sig själv en pungspark, så att man vaknar, ordentligt, inser verkligheten. Sen när jag ändå är på g så spacklar jag nog också, sen att jag ska orka upp och jobba imorgon. det tar man då, imorgon.

Idag är en sådan där dag som gått i saknadens spår. Jag hittar en hel del saker jag vill ha, nytt köks bord, ny säng, nya mattor och ny bil. Men mest av allt saknar jag världens bästa kille. Åh vad jag saknar han. Snart snart snart kommer han hem och förgyller min vardag igen!

Att jag ska vara så flitigt hela tiden, började riva gamla tapeter i köket så imorgon är det bara smälla upp nya. Jag längtar. Jag är trött trött trött. skulle behövt sova, skulle behövt mycket men av tiden finns de lite. Mitt kök och sovrum kommer bli sååå fint. Åh hoppas det blir fint!

dygnet då jag låg inne rusade mina tankar iväg. Ni vet sjukhus, inget att göra, fast i ett litet rum, dålig lukt och dement gubbe bredvid mig. Ja de fanns absolut inget annat att göra. mina tankar fastnade på vardagen och dom problem som möts på. När vi just möter dessa problem så är det just problem, men med lte perspektiv inser man ganska snabbt att det bara är små saker, inget att stressa upp sig för, allt har sin tid. Jag kan tycka att alvins tvåårs trotts har varit skit jobbig, utmattade medans jag möter en mor med hennes handikappande dotter. Dottern är snart 40 år och ligger på samma intellektuella nivå som min tvåårige son.Fast folk med handikappade barn säger att dom får så mycket tillbaka, och det tror jag på absolut! Dottern är säkert helt fantastisk underbar på sitt sätt. Men vilken ork dessa mammor har och tålamod för den delen. Tänk att leva med den ständiga gränssättningen och tvåårs trotsen, dag in och dag ut, år efter år. Jag skäms över att jag har gnällt över gossens trotts som varade i ett halvår, 6 månader, ingen tid alls. trötthet är ett annat sånt där gnäll som cirkulerar, är inte jag trött då är du trött eller grannen. Alltid är någon trött. Orsaken är väll egentligen ganska enkel? Vi gnäller när vi själva står för problemen. Från och med nu lovar jag att inte gnälla över små skaer. men lite perspektiv inser man att man har de ganska lätt och friktionsfritt.