22 juni

Jag är förbannad, på dig som vanligt. Känns hopplöst. En dag hoppas jag att du växer upp och inser vad du har missat och att den missade tiden inte går att ta igen för du skadar ju trots allt inte mig, fast du tror det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0